Ekologi: ekosystem

Jag tänkte beskriva miljön i en skog i Sverige som heter Skrylle. Jag valde den här skogen eftersom att jag tycker det är en väldigt fin och trevlig plats och har samtidigt många saker att ha med i mitt ekosystem. I skrylle finns det väldigt många växter och i botten hittar man producenter som är betyder  växter  t.e.x olika sorters blommor, träd, bär, svamp och mycket mer. Producenter  kan skapa sin egen egen näring genom att b.l.a producera socker med hjälp av solljus, koldioxid och vatten. Detta kalla fotosyntes. De ligger just i botten eftersom att de skapar sin egen näring och behöver därför inte skaffa sin näring från något annat. Allt detta representerar växtriket. Sedan finns också djurriket som är indelat i olika grupper, först har vi insekter och växtätare som är nedbrytare. Några exempel är flugor, myror, maskar och alla sorters insekter, De kallas just nedbrytare för att de bryter ner producenterna som då är växterna, sedan kommer de större djuren som är rovdjur och alltså köttätare. Dessa djur är t.e.x fåglar, vildsvin, rådjur, fiskar och mycket mer. Alla djur i djurriket kallas för konsumenter som antingen äter växter eller andra djur. Djurriket och växtriket skapar tillsammans en näringskedja, Med det menar man hur näringsämnen sprids och hur djuren äts av varandra. Så mycket abstrakt liknar en näringskedja en vanlig kedja eftersom att varje art är länk till en annan. Nu ska jag visa en flera näringskedjor som tillsammans bildar en näringsväv.  Som toppkonsument ser ni vildsvinet. Det betyder att den inte äts av något av de andra djuren.

Såhär ser Skrylle ut.

Här är min näringsväv.

Reflektion: Ramp

Uppdraget är att göra en ramp som gör att pappersflygplanet flyger så länge som möjligt i luften.
Vi ville göra en rap som lutar mycket uppåt för att ge planet mer yta att flyga på, men inte för mycket annars åker planet bara ner igen. Vi gjorde en enkel klassisk avskjutingsramp med ett gummiband som kräftkälla. Vi fäste också en krok på undersidan av flygplanet som fäste för gummibandet. Rampen är gjord helt och hållet i trä och spikar som fäster plankorna med varandra. Och så här ser den ut.

Ritning: Jag är väldigt nöjd med den här ritningen eftersom att den är ritad i skala och visar steg för steg hur rampen funkar.  Så här ser den ut

Reflektion: Flygplan

Reflektion: teknik

Vad har gått bra?

Det gick bra med att komma på idéer för hur planet skulle se ut. Det gick också bra att få planet att flyga längre genom att försöka vika lite på vingarna.  Vi i gruppen diskuterade om hur vi skulle göra planen och alla kom överens. Vi gjorde vars ett plan och det som blev bäst använde vi.

Vad har ni testat?

Vi har testat att ändra lite på planet genom att t.e.x att vika lite på vingarna, försöka göra vingarna lite större eller mindre och göra andra modeller och sedan jämföra för att se vilket som flyger längst. Det var det som var målet. Att skapa ett plan som flyger så länga som möjligt.                                             

Vilka egenskaper hos planet gör att det flyger länge/långt?

Jag har märkt att ett plan med större vingar flyger längre än ett plan med mindre vingar flyger längre. Vi gjorde också ett pappersflygplan som liknar en svala. Det gjorde att det flög längre eftersom att planet kan få vissa egenskaper som en riktig fågel har. T.e.x vingarna och den långa svansen.

Vilka förändringar har ni gjort?

Vi gjorde inga speciella ändringar men vi gjorde annorlunda flygplan som vi jämförde. Vi gjorde också större vingar för att planet ska kunna ta upp så mycket luft som möjligt på undersidan och flyga längre.

Krafter på höjden och tvären

v.47 Krafter på höjden och tvären

Uppgift 

Mät vilken kraft som behövs för att lyfta olika vikter, dra av ett gem från en magnet och för att dra av ett hårstrå.

Syfte

Lära sig mäta krafter med dynamometer. 

Få en uppfattning om storleken på kraftenheten 1 Newton  (1N).

Material

Dynamometer, gem, magnet, tejp, hårstrå

Utförande

1. Använd rätt dynamometer. Kolla så att dynamometern är nollställd. Överbelasta inte den.

2. Häng vikterna i dynamometern och läs av vilken kraft som behövs för att lyfta dom. Anteckna

3. Hur sor kraft behövs det för att dra bort ett gem från en magnet?

4. Hur stor kraft behövs det för att dra av ett hårstrå? Dra av ett hårstrå från huvudet. Tejpa fast det i bordet i båda ändarna. Dra med en dynamometer tills hårstrået går av. Eventuellt måste en person hålla på tejpen.

Resultat

Frågor

1.Hur stor kraft behövs för att lyfta 1 kg?= 10 N

2.Hur stor kraft behövs för att lyfta 10k= 100 N

3.Hur mycket behövs för att lyfta dig? = 550 N

4.Om jag vet hur mycket något väger  t.e.x kg kan jag multiplicera det med 10 för att få fram tyngdkraften. T.e.x 10 kg x 10= 100 Newton

NO: Dela upp ämnen

Seperationsmetoder/blandningar kan delas upp.

Uppgift

du får en blandning av sand, grus, vatten salt och karamellfärg.

uppgiften är att dela upp de olika ämnena var för sig. 

syfte

visa att man på egen hand kan planera och utföra ett försök .

skriva labborationsrapport. Lära sig att separera olika ämnen.

Hypotes

jag tror att vi kommer att klara att sepera alla ämnen förutom karamellfärgen. Gruset kan vi sila i en sil. sedan kav vi hälla ut vattnet och få kvar sanden. Saltet och vattnet kan vi destillera med kol så att vi får vattnet för sig och saltet för sig. Med karamellfärgen vet jag inte vad vi ska göra.

Material

järnsil, glasbägare,filterpapper, kol, tratt, gaffel, etriskål, spatel.

Utförande

grus och sand skiljer vi från det röda salt vattnet med ett kaffefilter över glasbägaren. vattnet och saltet destillerar vi med hjälp av kol. Sedan blev karamellfärgen kvar i kolet. 

Resultat

Allt funkade. Men karamell färgen blev kvar i kolat.                                                                                  

Här ser ni alla ämnen vi använde uppdelade.

No: svavel och järn

Uppgiften är:

Undersöka svalel- och järnpulvers egenskaper. Blanda ämnena och upphetta dom. Undersök egenskaperna efteråt    

Syftet:

Syftet med uppgiften är att lära sig om blandning och kemisk förening. Träna på att laborera,använda brännare och skriva laborationsrapport  

Hypotes: 

Jag tror att blandnings kommer stelna när man låtit den vara i ett tag. Men sedan kommer inget speciellt hända,     

Material:

Aluminium,tratt,  lock,ställning,glasstav,våg,magnet,vatten och glasbägare,busenbrännare,metallsked, 

Utförande:

1.Väg upp 7g svavelpulver och 4g järnpulver 

2.Undersök och skriv ner deras egenskaper.

3.Blanda järn och svavelpulver väl. Går det att skilja järnpulvret från svavelpulvret åt nu? 

4.Upphetta blandningen och låt den svalna

5.Undersök blandningens egenskaper.   

Material	Magnetiskt	Flyter
Svavel	Nej	Ja
Järn	Ja	Ja
Järnsulfid	Ja	Nej

Resultat:

Järnpulvret var magnetiskt med det var inte svavelpulvret, Järnet var silvrigt och var bättre malt den hade inga klumpar medan svavlet hade många klumpar. Svavlet kunde man ta bort lättare om man fick det på sig än järnet. Järnet fasar på datorer men inte svavel.     

Slutsats:

 när   vi hade värmt blandningen så blev det en kemiskreaktion och blev järnsulfid. Sedan blev Blandningen  mindre efter att vi värmde den och vissa delar var också magnetiska. 

Instruktion om brännare

instruktion om brännare

Hej. 

Du ska tänka på några saker när du ska göra detta experimentet. Först och främst ha på dig alla skydd (skyddsglasögon och skyddsrock) men aldrig skyddsvantar när du använder kemiska ämnen. Sedan ska  ni i gruppen bestämma en som är ansvarig för brännaren och en som är ansvarig för att tända elden. steg 1:koppla slangen till gaskranen. Se till att den sitter i ordentligt.   steg 2: en i gruppen ska tända tändstickan .steg 3: vrid på kranen för att få igång gasen och ta sedan. steg 3: tänd tändstickan och ta den långsamt till gasen för att få igång elden. När du har fått igång elden så kan du hantera hur stor och hur varm lågan ska vara genom att snurra på luftventilen. För att släcka elden måste du först stänga gaskranen genom att bara vrida den. sedan kan du ta ut slangen och lägga tillbaka alla saker på sin plats. 

Ett tips är att kyla ner tändstickan med vatten för att minska risken att något börjar brinna.

No: smälta is koka vatten

koka vatten.

Uppgift 

Vi ska ha is i en bägare med lite vatten. sedan skulle vi smälta is med hjälp av en brännare under en trefot. och se vad som händer och när. Vi skulle också hålla koll på när vattnet kokar och vid vilken temperatur. 

Syfte 

Vi ska lära oss att skriva en laborationsrapport. Lära sig hur ett ämne kan ändra form (gas)

(flytande) (fast).

Material

 glasbägare, glasstav, termometer, trefot,metallgaller,

Utförande 

Vi hällde i vatten och is i en glasbägare . Vi la bägaren på ett mettall galler som låg på en trefot. Sedan brände vi vattnet med hjälp av en brännare som låg under trefoten.

Hypotes 

Jag tror att isen kommer smälta efter i minut och vattnet kommer att koka mellan 98-100 grader celsius.

Resultat

minut	°C
0	10°C
2	22°C
4	59°c
6	88°C
8	98°C
10	98°C
12	99°C
14	98°C

Slutsats 

Isen smälte vid 40 grader celsius, tid 3 min och vattnet kokade vid 94 °C

Vad händer med vikten?

Vad händer med vikten? 

Uppgift 

undersöka om vikten förändras när vi lägger en brustablett i vatten.

Syfte 

Förstå vad som händer när en brustablett löser sig i vatten. laborera och skriva rapport

Material

våg brustablett, bägare, glasstav 

Utförande 

vi vägde först vatten i en glasbägare (60 g). Sedan la vi i samariten i vattnet och vägde det.

                                                                                                               

Hypotes 

Jag tror att vattnet väger mer med brustabletten i.  

Resultat

samarin 3,9 gram   vatten 57 gram, vatten med samarit 59,8. vattnet plus samarit vägde 60,9 gram. 

slutsats

bara vattnet vägde 57 gram. bara samariten vägde 3,9 gram. tillsammans väge de 60,9 och när vi blandade de vägde det 59,8 gram. 

vikten minskade för  att när vi blandade pulvret med vattnet så bildades det koldioxid och det blev en kemisk förening.