Visar inlägg med etikett fysik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fysik. Visa alla inlägg

onsdag 9 december 2015

Egen laboration

Egen laboration


Uppgift
Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström.
Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström.
Första lektionen; skriv vilket material du behöver, hur du tänker utföra laborationen och hypotes.
Andra lektionen; utför din laboration, skriv resultat, riskanalys och slutsats.


Syfte
Från läroplanen, E-nivå
“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.


Material
Trä, Glas, aluminum, koppar, plast, Sladdar, Lampa, batteri

Utförande
Här är  ett kopplingschema .börja med ta ett  batteri som sedan kopplas till ett batteri.  Istället för att ha en strömbrytare  lägg ämnet mellan lampar och batteriet så att kretsen blir sluten.
Här är en bild på hur det kommer att se ut med symboler.

Skärmavbild 2015-12-02 kl. 12.24.40.png
Hypotes
Jag tror endast att metallerna kommer leda strömmen och få lampan att lysa medan de andra ämnena som trät och metallen inte kommer att få lampan att lysa. Detta för att elektronerna i trät,plasten och glaset intre rör sig enkelt utan står stilla. Och för att spänningen i strömmen ska ledas krävs det att elektronerna rör på sig enkelt som i t.ex metallen.

Riskanalys
Batteriet kan överhettas om jag använder det för länge så att mina fingrar blir brända. Jag kan också få en stöt om jag får in ett finger mellan en metall och batteriet. Det som händer då är att strömmen leds genom min kropp och sedan vidare till metallen


Resultat
Det gick som väntat.
Aluminumfoliet ledde strömmen väldigt bra och fick lampan att lysa.
Kopparbiten fick lampan att lysa lika bra som aluminumfoliet.
Trät ledde inte strömmen över huvudtaget och fick inte lampan att lysa det minsta lilla.
Glaset ledde inte ström alls.
Plasten ledde inte heller någon ström alls.

Slutsats
Varför ledde då inte trät, plasten och glaset inte strömmen och fick lampan att lysa?
Detta för att elektronerna i dessa ämnen har väldigt svårt för att flytta sig. Och strömen leds ju genom elektronerna alltså kan inte strömmen ledas genom ämnen med fasta elektroner. Metallerna leder strömmen bra för att elektronerna har väldigt lätt för att flytta sig och leda strömen med sig.

fredag 6 november 2015

Statisk elektricitet

Statisk elektricitet 
22/10-2015

Uppgift 
Man ska gnugga en uppblåst ballong mot sit hår och sedan täcka den med rivet paper och aluminum folie.

Syfte 
Syftet är att vi ska lära oss om statisk elektricitet och hur det funkar.

Material 
Uppblåst ballong, Rivet papper, rivet aluminumfolie, 

Utförande
1: Blås upp ballongen 
2: Riv silkespappret och forma aluminiumet till små bollar
3:Gnugga ballongen mot håret
4: För ballongen mot aluminiumet och silket. Vad händer?

Hypotes
Jag tror att pappret kommer fastna på ballongen och inte aluminumfoliet. Jag är inte så säker på varför men jag har testat att gnugga en ballong och sedan fästa mot en väg och det funkade. Jag är inte säker på om aluminum fastnar men jag tror inte det. 

Resultat
När jag hade gnuggat ballongen mot håret så fastnade endast pappret och alumiumfoliet blev kvar på bänken. 


Slutsats 
När två ytor/material gnuggas mot varandra så skapas friktion. När man sedan later material glida ifrån varandra så skapas statisk elektricitet. Det som händer är att elektronerna dras med olika kraft forn olika material. Då kan också andra material följa med som t.ex håret. I detta fallet så följde silket med till ballongen för att den har en annorlunda laddning och väger inte lika mycket.


tisdag 10 februari 2015

Reflektion: Ramp

Uppdraget är att göra en ramp som gör att pappersflygplanet flyger så länge som möjligt i luften.
Vi ville göra en rap som lutar mycket uppåt för att ge planet mer yta att flyga på, men inte för mycket annars åker planet bara ner igen. Vi gjorde en enkel klassisk avskjutingsramp med ett gummiband som kräftkälla. Vi fäste också en krok på undersidan av flygplanet som fäste för gummibandet. Rampen är gjord helt och hållet i trä och spikar som fäster plankorna med varandra. Och så här ser den ut.


Ritning: Jag är väldigt nöjd med den här ritningen eftersom att den är ritad i skala och visar steg för steg hur rampen funkar.  Så här ser den ut

fredag 30 januari 2015

Reflektion: Flygplan

Reflektion: teknik


Vad har gått bra?
Det gick bra med att komma på idéer för hur planet skulle se ut. Det gick också bra att få planet att flyga längre genom att försöka vika lite på vingarna.  Vi i gruppen diskuterade om hur vi skulle göra planen och alla kom överens. Vi gjorde vars ett plan och det som blev bäst använde vi.

Vad har ni testat?
Vi har testat att ändra lite på planet genom att t.e.x att vika lite på vingarna, försöka göra vingarna lite större eller mindre och göra andra modeller och sedan jämföra för att se vilket som flyger längst. Det var det som var målet. Att skapa ett plan som flyger så länga som möjligt.                                             

Vilka egenskaper hos planet gör att det flyger länge/långt?
Jag har märkt att ett plan med större vingar flyger längre än ett plan med mindre vingar flyger längre. Vi gjorde också ett pappersflygplan som liknar en svala. Det gjorde att det flög längre eftersom att planet kan få vissa egenskaper som en riktig fågel har. T.e.x vingarna och den långa svansen.

Vilka förändringar har ni gjort?

Vi gjorde inga speciella ändringar men vi gjorde annorlunda flygplan som vi jämförde. Vi gjorde också större vingar för att planet ska kunna ta upp så mycket luft som möjligt på undersidan och flyga längre.