Sinneslag

 Sinnelagsetik

2. Tänk dig att någon du känner har blivit utsatt för en kränkning på internet. Argumentera för och emot risken att ett inlägg som du skriver för att försvara din vän också skulle kunna fungera som en björntjänst.

 För: Det kan vara så att jag i inlägget beskriver hur kränkt personen känner sig och hur dåligt kompisen mår. Det få många att tänka till och ta mitt parti. Även de som kränkt personen kan känna dåligt samvete och förhoppningsvis sluta med det. Kompisen själv kan också känna en lättnad. Hen själv kanske inte vågar skriva ut det som har hänt då kan det ibland vara skönt att en kompis skriver det eller meddelar det på något sätt. Det kan också kännas bättre att det är just en kompis och inte en föräldrar eftersom att man har mer gemensamt med en kompis och de kan förstå varandra bättre på något sätt. Det är inte så föräldrarna eller läraren inte förstår hur du känner dig, men eftersom att de är äldre och inte riktgt tänker på samma sätt som du gör så kan det ändå vara skönare att en kompis skriver det. 

Emot: Det kan också vara så att inlägget blir totalt misslyckat. Min kompis kanske inte vill att någon ska skriva om att hen blivit kränkt. Om jag då skulle skrivit ett inlägg kan personen bli väldigt utskämd och kanske inte vågar gå till skolan längre. Det kan också förstöra vår vänskap. Om personen inte bett mig att skriva inlägget kan hen bli sur på mig och inte prata med mig längre. Det handlar inte bara om vänskap. Personen kan också vilja hålla det privat eller så vill hen själv skriva inlägget.

4. Vad är det för skillnad mellan att ha ansvar, ta ansvar och få ansvar?

Det är stor skillnad mellan dessa tre påståenden. Om vi börjar med påståendet att ha ansvar så kan det t.ex vara så att jag och mina kompisar ska gå ut och spela fotboll och bollen är min. Då är det jag som har har ansvar för bollen är min. Om jag slarvar med bollen och den försvinner så är det jag som ansvarig eftersom att det är min boll. 

Om vi kollar på påståendet att ta ansvar så är det lite skillnad. Om man tar ansvar så är det mer att ta ansvar frivilligt. Om vi tar samma exempel om fotbollen så går det att tolka det lite enklare. Vi säger att jag och mina kompisar ska gå ut och spela fotboll och bollen inte är någons utan vi har fått den av en lärare så kan det vara så att ingen vill ansvara för om bollen försvinner. Då kan jag bestämma mig frivilligt att ta ansvar för bollen. Så om bollen skulle försvinna så skulle försvinna så har den försvunnit i mitt ansvar. 

Det sista påståendet är att få ansvar. Om man får ansvar så har man inte och tar inte ansvar frivilligt utan får det från någon annan. Vi tar samma exempel med fotbollsmatchen. Om vi ska gå ut och spela fotboll och jag har fått låna bollen från min lärare så har hen gett mig ansvaret. eftersom att läraren inte gett bollen till någon annan utan just mig så litar hen förmodligen på att jag ska ta ansvar för bollen. Som sagt så är bollen inte min egen alltså kan jag inte ha haft ansvar för den från början. Och jag har inte heller frivilligt tagit ansvar för den utan jag har fått det från någon annan. Egentligen passar även påståendet att ha ansvar in på att få ansvar, för att om jag har fått ansvar för bollen från någon annan så har jag även ansvar för den.

5. Ge några exempel på hur sambandet mellan frihet och ansvar har tolkats av olika filosofer och i olika religioner.

Jag ska ge exempel på hur två filosofer och två religioner ser samband mellan frihet och ansvar. De två filosoferna är Jean-Paul Sartre och Claudia Card och religionerna är Islam och Judendomen.

Jean-Paul Sartre: Tänkte som så att alla människor föds som fria och att vi är dömda till att vara fria. Han menade att vi alla skulle ansvara för våra egna handlingar eftersom att vi är fria. Det ända vi inte får välja är att födas. Alla människor föds vare sig de vill eller inte. Han har också skrivit ett citat som lyder såhär. 

”Människan är dömd till frihet. Dömd – eftersom hon inte har skapat sig själv – men ändå fri. När hon en gång har kastats ut i världen, är hon ansvarig för allt hon gör”

Claudia Card: Menar att ansvar visas genom skulder eller handlingar. Vi människor känner ibland skuldkänslor. Det visar att vi har tagit ansvar för en handling. Att ta ansvar måste inte alltid betyda vi lyckas med det, det kan också vara så att vi inte lyckas så bra med ansvaret, men vi har fortfarande tagit ansvaret. 

Claudia har också undersökt vad som händer med ansvar i extrema situationer som t.ex våld folkmord och andra brott mot mänskligheten. De som har utfört brottet är de människor som ska känna allt ansvar och eftersom att det är de som har utfört brottet ska erkänna sin skuld till de som har blivit drabbade. Om de drabbade inte förstår varför varför det har hänt så kan de få det svårare att gå vidare med sina liv. Så om människorna som som har utfört brottet erkänner sin skuld blir det lättare för alla att leva. Trots allt ansvar så har man hela tiden haft friheten till att dessa handlingar. 

Islam: Muslimerna använder oftast uttrycket ”Inshallah” som betyder om gud vill. Ordet avslutats oftast efter ett avtal eller ett köpekontrakt. Med detta uttrycket eller bönen menar man att gud har all makt över världen och människorna, detta står också i den heliga koranen. Trots att gud har full makt över allt och alla har han gett människan full frihet att välja handlingar mellan gott och ont. Gud själv föredrar att man alltid gör det goda valet men djävulen och alltid locka människor till onda handlingar och val. Med friheten som gud har gett följer också eget ansvar med. Allt man gör och ansvarar för är antingen som gud vill eller inte. Eftersom att man kan lockas av djävulen till att göra onda handlingar kan gud förlåta människan. Gud är förstående enligt muslimsk tron och alltså kan han förlåta människan.  

Judendomen: Har en ganska liknande uppfattning om människans ansvar som islam. Alla människor föds goda och har fått guds möjligheter till att göra goda handlingar. Människan har också ett ansvar att försöka vara god, det är okej att göra fel, men så länge

7.De flesta betraktar numera drogberoende och alkoholism som en sjukdom. Trots det menar organisationen AA att det endast är alkoholistens eget ansvar som kan rädda denne. Resonera om organisationens syn på ansvar.

AA som betyder Anonyma Alkoholister är en organisation som bildades år 1935 av Bill W och Robert S som båda var alkoholmissbrukare. Båda inspirerades av varandra att sluta med missbruket och när de träffade andra människor med samma problem bestämde de sig för att göra gruppen AA. Gruppen finns än idag och idag över två miljoner medlemmar i 110 länder.  För att gå med i gruppen har de endast ett krav. Att man har som önskan att sluta dricka. AA tänker inte som man gjorde förr, alltså att missbrukarna själva valt det livet och att de får skylla sig själva. AA håller med de flesta människorna om att alkoholismen är en sjukdomen och kan drabba vem som helst, men det har också med ärftliga själ att göra. Om föräldrarna haft problem med alkoholen är det inte ovanligt att barnen också drabbas. Trots allt detta tycker AA fortfarande att det är den påverkades ansvar att sluta dricka. 

8. Vem har störst ansvar för att en vara inte skadar miljö, människor eller djur? Är det företaget som tillverkar varan, affären som säljer den eller konsumenten som köper den? Motivera ditt svar.

Om du ska köpa en vara från en affär så är det viktigt att om den skadar miljön, människor eller djur.  Och för att veta vart varan kommer ifrån och hur den påverkar miljön är det företaget som tillverkar varan och inte affären som köper den som har koll på det. Affärens uppgift är endast att köpa varan som får de att tjäna mest pengar. Det är iallafall vad jag tror. Jag tror inte att affären bryr sig så mycket om hur miljövänlig varan är utan mer hur mycket pengar den ger

Dygdetik

Sida 220: Dygdetik

1.Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?

Själva ordet dygd betyder ungefär duktig eller duglig. Ordet är väldigt gammeldags och används inte så mycket idag. Förr var det vanligt att kalla en människa som aldrig bröt mot några regler eller normer för duglig för en dygdig person. 

Dygdetiken har inte med regler eller konsekvenser att göra som pliktetiken och konsekvensetiken utan här handlar det mer om självständiga beslut. Målet är att alla beslut man gör ska vara dygdiga  och ha en god inverkan människans egenskaper och handla efter de.

7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.

Identitet är det som visar vem du är. Inte vem du är som i Namn och ålder, utan det kan vara vilka intressen du har vilket yrka du har och släktrelationer. Ett vanligt sätt att identifiera sig genom är med den sexuella läggningen. Det är oftast vanligt att man beskriver om man är Hetero, Bi eller Homosexuell, eller något annat. Den vanligaste sexuella läggningen idag är att vara heterosexuell och så har det alltid varit, i vissa länder är det olagligt gifta sig med samma kön alltså att vara homosexuell. Det har även varit så i Sverige men så är det inte längre.

8.Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

Alla människor har olika identiteter och kan identifiera sig på väldigt många olika sätt. Några sätt att identifiera sig på kan bygga på yrkesidentiteter om man är vuxen. Alltså vad har som yrke, t.ex städare, advokat, försäljare o.s.v. Kopplat till detta kan också vara att identifiera sig med hjälp av klasskänsla. Med det menas hur lång och bra utbildning man har, hur mycket man tjänar men också hur mycket makt man har. Med makt menas hur mycket överklass man har över de människor som tjänar mindre pengar. Man kan även identifiera sig genom familj- och släktrelationer. Alla har säkert någon gång behövt nämna vilka deras föräldrar är för att folk ska veta vem det är. Det kan också vara så att man blir någons sambo, fru/make. 

En väldigt vanlig typ av identifiering handlar om den sexuella läggning och vem man är attraherad av. Den vanligaste sexuella läggningen idag är heterosexualitet som betyder att man attraheras av det motsatta könet. Sedan finns det även människor som kallas för homosexuella. Det är de som attraheras av samma kön som sitt eget. Bisexuella är de som attraheras av både könen, alltså samma och motsatte könet. De människor som varken attraheras av motsatta könet eller samma kön kallas för asexuella, de känner ingen sexlust alls. Sist har vi de som kallas för queer. De vill inte ange sin sexuella läggning för någon. Alla dessa läggningar förutom hetero kan förkortas som hbtq.

9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

Inom kristendomen som uppkom efter Antiken anser man att sexualnitet är något man bör avstå från, precis som aposteln Paulus ansåg så var kärleken till gud viktigare än kärleken mellan två personer och för att visa kärleken till gud bör man vissa sin tacksamhet genom att genom t.ex böner eller att delta i en gudstjänst.

10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast

Humanitet: Medmänsklighet

Engagemang: Deltagande

Altruism: Motsatsen till självisk - osjälvisk

Empati: Hålla med någon

Sympati: Medkänsla (förstår någon)

2daritet: Kamratande 

Filantropi: Människokärlek

 Som man märker handlar alla sju orden om mänsklighet och är ganska lika. Ordet som jag lägger först på listan är humanitet eftersom att den handlar mycket om känslor och att hjälpa andra människor. Nummer två på listan är deltagande. För att göra en förändring i samhället och vart som helst är det väldigt viktigt att man själv deltar. Det är enkelt att prata sig ur olika situationer, men har man inte själv deltagit i något så är det värt något. Engagemang visar också att man bryr sig om saker och ting som jag anser vara viktigt i mänskligheten. Tredje ordet är Empati används när en person eller flera håller med någon eller några andra om ett beslut, val eller åsikt. Jag har satt denna på tredje platsen för att den inte är lika viktig som humanitet. Detta för att man inte alltid måste göra som man vill. Men man kan fortfarande göra det som är rätt fast än man inte håller med någon. Empati anser jag inte heller vara lika viktigt so engagemang eftersom att om man bara håller med någon men inte engagera sig i situationen så har man inte riktgt gjort en skillnad utan man har bara utryckt sina åsikter. Och det är ju själva deltagandet som är viktigast, för om ingen deltar i något utan bara håller med så kommer ingen förbättring att ske. Sympati kommer efter empati enligt mig. Detta för att man måste inte förstå någon (Sympati) för att 

Altruism som betyder att vara osjälvisk  har jag lagt som nummer fyra eftersom att jag tycker att det är viktigt att inte vara självisk när man ska göra val som handlar om mänskligheten. Om man gör själviska val så har man inte tänkt på hur andra människor kommer påverkas utan bara hur man själv kommer att påverkas, oftast när man tänker själviskt så tänker man på sitt eget bästa som kan göra att andra människor kränks eller får det dåligt.

11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Judendomen,Islamen och kristendommen tror inte att man kan återupplivas från döden och hamna i världen där de levande finns, alltså vi här på jorden. 

Kristna och muslimer tror istället på ett annat liv där alla döda lever, paradiset. Paradiset är en plats för alla som har levt med goda handlingar i livet innan döden och följt och trott på religionen. Men det är inte alla som hamnar i det eviga livet i paradiset utan de människor som inte har skött sig får istället ett evigt straff efter döden som kallas för domens dag.

Hos judarna är det inte riktgt såhär det ser ut. Enligt judiska traditioner är det osäkert på vad som händer efter döden. Bara gud vet hur uppståndelsen kommer ske. Som man märker tror alla religioner på en uppståndelse men det funkar inte riktgt på samma sätt inom de tre religionerna. 

Inom buddhismen och hinduismen funkar det inte på samma sätt som hos Judendomen, Islam och kristendomen. Istället för uppståndelse så tror man på reinkarnation som betyder att den döda kroppen återföds i en annan kropp efter döden. Själen är fortfarande kvar men den föds i en annan kropp än den man dog i. Hinduerna har ett systemet för detta. Den som levt ett gott liv med goda handlingar återföds som något bättre medan de som levt ett ont liv med dåliga handlogar återföds som något sämre. Man måste inte återfördas som en människa utan man kan även födas som ett djur. Sam sagt så beror det på hur man lev sitt. Man känner också igen detta systemet som karma som det också kallas.

Både buddhister och hinduer anser att det är bäst att inte återfödas alls. Utan målet är att själen ska befrias från att återupplivas hela tiden och istället förenas med världsalltet.

12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

De icke-troende eller så kallade asester har olika sätt att tänka på vad som händer efter döden. De flesta anser att det inte finns något liv efter döden utan att det är livet innan döden som räknas. De menar att man borde va nöjd med det liv man har fått och att man ska ta vara på det och leva så lyckligt som möjligt innan man dör. Många ateister anser att egentligen aldrig dör så vidare man har minnet med sig. Så länge man är ihågkommen och har lämnat många minnen så man inte död utan minnet av den döda lever vidare.

Etik och Dilemma

3. Vad är skillnaden mellan plikt och konsekvens etik? Skillnaden mellan plikt och konsekvensetik är ganska stor. Man kan säga att de är motsatserna till varandra. Pliktetik. Själva ordet Etik betyder Sed eller vana och kommer ursprungligen från grekiskan. Med etik menas vilka handlingar som är rätt samt fel, det måste inte vara så att det ska vara lagligt rätt eller fel. Om man tar t.ex lagen om att flyktingar inte får smugglas till Sverige så är det enligt lagen fel. Men alla anser inte att detta är rätt. Det kan då istället vara etiskt rätt. Det finns också många olika etiker. Några exempel på etiker är  konsekvensetik, pliktetik, regeletik, sinnelagsetik och situationsetik. Pliktetiken är den etik där handlingar anses vara goda om man inte bryter de. Pliktetiken anser att alla har en plikt eller skyldighet att följa alla regler. Det kan vara Lagar eller ordningsregler. Men det kan också vara regler inom sporter eller i huset, skolan, med vänner m.m. Om man skulle bryta mot reglerna anses det vara dåligt enligt pliktetiken. Om man skulle bryta mot reglerna kan det ju uppstå konsekvenser och det är där konsekvensetiken kommer in i bilden. 

Konsekvensetik handlar om effekten på handlingar. Man kollar på hur effekten värkar på längre sikt alltså vad konsekvensen av en handling ser ut. t.ex om man begått ett brott så kan det lede till dåliga konsekvenser. Det är det man går in på i konsekvensetiken. Konsekvensen för ett brott kan vara att man får betala böter eller fängslas. Den här handlingen är dålig enligt konsekvensetiken eftersom att den leder till dåliga konsekvenser. Ett exempel på goda handlingar enligt konsekvensen etiken kan vara att man bettar på en fotbolls match och går ut i vinst. Då har man tjänat mer pengar än det man bettat som leder till ett bra resultat. Den här handlingen är alltså god enligt konsekvensetiken. 

 Om man ska jämföra båda etiker så kan det se ut såhär. Ett exempel på en handling där den är bra för konsekvensetiken men dålig för pliktetiken är om man spelar en fotbollsmatch och fuskar för att vinna. Då har man brutit en regel och alltså gjort en dålig handling enligt pliktetiken eftersom att man inte får bryta några regler. Men konsekvenserna är forfarande bra. Man vinner matchen och får ett bra resultat. Den här handlogen är alltså god enligt konsekvensetiken eftersom att konsekvenserna ledde till ett bra resultat. 

6. Använd både plikt- och konsekvensetik och resonera om vad som kan vara rätt och vad som kan vara orätt i följande fall …

att behålla pengar som man hittar på marken.

Rätt enligt pliktetiken: Om du ser pengar på marken så är det okej att plocka upp de och behålla de . Det är troligtvis någon som har tappat sina pengar utan att märka det och bara gått vidare. Tänk som så att om du inte tar de så kommer någon annan ta de. 

Fel enligt pliktetiken: Du borde inte behålla pengar som du hittat på gatan. Det är troligtvis någon som har tappat sina pengar och inte har märkt det men märker det efter ett tag. Då kommer troligen gå tillbaka och leta efter pengarna, men kommer inte hitta de eftersom att du har tagit de. Istället för att ta pengarna borde du lägga de på en bänk eller liknande så att personen som har tappat pengarna enkelt hittar de. Det beror också på hur mycket pengar du hittar. Är det en tjuga så är det okej, men är en tusen lapp så borde du kontakta polisen eller bara lämna den.

Rätt enligt konsekvensetiken: Du borde plocka pengarna eftersom att det kan göra att du blir mer uppmärksam i framtiden. Många människor tappar sina pengar utan att veta om det och då kan du bli den första som plockar upp de eftersom att du redan uppmärksammat dig en gång tidigare. Om du sedan också tar alla pengar du hittar och sparar de så kan de sluta med att du tjänat bra pengar helt gratis och utan att arbeta. 

Fel enligt konsekvensetiken: Du borde inte behålla pengarna du hittar efter som att det kan påverka personen som har tappat pengarna. Vi säger att personen tappar 1000 kronor och har arbetat en hel dag för de pengarna. Då har den personen arbetat helt i onödan.

Det kan också påverka dig själv att ta pengarna. När du behåller pengarna kan du se det som ett effektivt sätt att tjäna pengar på och börjar bryta lagar för att få pengar. 

att inte tala om var man har varit någonstans för sina föräldrar.

Rätt enligt pliktetiken: Du är en människa och har mänskliga rättigheter. Du får göra vad du vill bara du inte bryter mot några lagar. Du måste alltså inte tala om det för dina föräldrar. Du har ett privatliv och dina behöver inte veta allt du gör. Det kan också vara så att du glömmer berätta det för dina föräldrar oc

Fel enligt pliktetiken: Du borde tala om för dina föräldrar vart du har varit för deras egen skull. De är dina föräldrar och bryr sig om dig och det du gör. Du borde också säga det för att inte göra de oroliga helt enkelt.

Rätt enligt konsekvensetiken: Du borde inte tala om vart du varit någonstans för dina förädlar när det gäller konsekvensetiken eftersom att det kan leda till dåliga konsekvenser för dig själv. Det kan vara så att du varit på ett ställe där dina föräldrar inte vill att du ska vara, t.ex en nattklubb. Om du då berättar det för dina föräldrar när du kommer hem så kan de bli arga på dig och ge dig någon form av straff. Det kan t.ex vara utegångsförbud eller att de alltid bevakar vart du befinner dig. 

Fel enligt konsekvensetiken: Du borde tala om för dina föräldrar vart du varit någonstans enligt konsekvensetiken eftersom att det kan göra att du vinner föräldrarnas tillit. Om du säger vart du varit så kan det vara så att de inte frågar dig nästa gång för att du redan sagt det tidigare. 

att säga till en person att man inte vill träffa honom eller henne

Beskriv ett etiskt dilemma i vardagen och visa hur det kan lösas med hjälp av situationsetik. 

Om jag har två vänner som inte känner varandra, men jag känner båda väldigt bra och de två bjuder mig på vars en fest så kan det göra saker lite krångligt. Båda vill att jag ska komma på just deras fest men jag kan ju inte vara på två platser samtidigt, men jag vill inte heller såra någon av de. För att lösa den här situationen  först och främst tänka på mig själv. Vilken av de två kompisarna jag tycker bäst om och vilken jag har roligast med. Om jag har bestämt mig för vilken fest och behöver en ursäkt till varför jag inte kan komma på den andra kompisen fest kan jag tänka på hur kompisen är som person, alltså om hen är en känslig personen som kommer bli sårad eller inte bryr sig så mycket och tycker det är okej. 

Om kompisen är känslig kan det vara okej att dra en vit lögn som ursäkt. T.ex säga att man inte kan för att man ska iväg med familjen eller något liknande. 

Om kompisen inte är känslig kan jag bara säga att jag har bestämt med en annan kompis före hen den personen frågade.

Beskriv ett etiskt dilemma där olika värderingar gör det svårt att hitta en lösning. Använd ordet pliktkonflikt i ditt svar.

Jag ska förklara en situation som är svår att lösa som faktiskt har hänt mig i verkligheten. Det var så att jag hade en tjejkompis som jag började skriva med och umgås med mycket på framtiden. Detta gjorde att jag började umgås lite mindre med mina kompisar och de började undra vart jag tar vägen och varför jag inte hörde av mig lika ofta. Det är inte så att jag inte ville umgås med mina kompisar längre utan det var bara så att jag tänkta umgås med båda. Det som gjorde det svårare för mig att jag hängde med henne var att de verkligen inte gillade henne. Så om jag skulle berättat det för mina kompisar skulle jag riskera att de inte längre vill umgås med mig länge eller att de vill att jag ska sluta umgås med henne som jag inte heller ville. 

Som man märker är detta en situation som är ganska svår att lösa. Om jag berättar det för mina kompisar riskerar jag att de slutar att hänga med eller att de vill at jag ska sluta umgås med tjejkompisen och om jag inte berättar det så börja de undra vart jag tar vägen och blir också sura för att jag inte berättar det. Så i vilket val jag än gör så blir det krångligt. Man kan också dra in en härskarteknik i detta. Den som kallas för dubbelbestraffning som betyder att man gör fel i vilket val man än gör. Jag tycker att den passar in i denna situationen jag berättat om.

Beskriv hur ett samhälle skulle se ut där alla levde efter den gyllene regeln.

Den gyllene regeln betyder att alla ska behandla andra som de själva vill bli behandlade. Förhoppningsvis vill alla människor bli behandlade på ett bra och respekterat sätt och gör då samma sak för andra. Om vi hade gjort de hade vi t.ex inte haft några brott alls, ingen hade blivit mobbad eller blivit kallad för taskiga saker, ingen hade blivit våldtagen eller blivit slagen. Myndigheter som polisen hade inte haft lika mycket att göra eller kanske inte ens funnits och som sagt, listan blir lång. Om man sammanfattar allt detta så hade vi haft ett lugnt samhälle som sagt. Det är det vi strävar mot idag. Att vi ska ha ett lugnt samhälle som följer den gyllene regeln. I dagens samhälle ser det inte alls ut som det hade gjort om alla följde den gyllene regeln. Jag själv tror att detta beror på många olika anledningar. Några av de är t.ex att det finns vissa människor som tycker det är kul med kickar, sådana kickar där man begår brott. Det kan vara så att man gillar att krossa rutor och sedan springa därifrån. Det finns också människor bryter mot den gyllene regeln för att de helt enkelt inte har något annat val. Det kan t.ex vara så att man är så fattig att man måste få tag på pengar. I detta fallet genom att begå brott. Eller att man är en missbrukare och inte har råd med alkohol, droger o.s.v. Sedan har vi också människor som begår brott för makt.   Man kan kanske har tillräckligt pengar för att försörja sig men vill ha mer. Man vill ha pengar för att lägga på nöjeslivet. Då kan man begå brott för att få tag på pengar. 

Som man märker så finns det många anledningar till varför människor inte följer den gyllene regeln. Om jag ska vara ärlig så tror jag inte att samhället någonsin kommer följa regeln just pågrund av att vi har människor som tänker fel. 

Djurens rättigheter

Djurens rättigheter

Borde man testa produkter och mediciner på djur?

I texten beskrivs test på djur från båda hållen, alltså vad som kan vara positivt samt negativt. De människor som tycker att det kan vara bra med djurförsök är de människor som använder många hud/hår produkter och annat som kan varit testat på djur. De bryr sig alltså inte om det varit testat på djur utan vill bara ha den bästa möjliga produkten. 

De människor som tycker att vi inte borde testa produkter och annat på djur är ofta vegetarianer, veganer och djurrätts­aktivister. Vegetarianerna är de som inte äter kött och endast det, allt annat äter de. I texten beskrivs vegetarianer som människor som inte är nöjda med den politiska diskussionen om djurhållning inom EU, alltså lagarna om djurens rättigheter. De vill ha större och bättre skillnad på lagarna, men det är inte alla vegetarianer som tänker på själva djuren utan mer på sig själva. Vissa tänker på deras egen hälsa och att kött inte är bra för hälsan, andra tänker på miljön, alltså att det är bättre för miljön om vi människor inte skulle äta kött eller lika mycket kött som vi gör. Sen har vi också de som tänker på djurens rättigheter och att djuren har lika mycket värde som oss människor. 

Veganer är de människor som har tagit ett steg längre än vegitarrerna och bestämt sig för att inte äta något som kommer från djurriket. Precis som vegetarianerna äter de inte kött men de dricker heller inte mjölk, äter inte ägg och så vidare. 

Ett exempel på en människa som tänker mycket på djurens rättigheter och värde är den australienska filosofen Peter Singer som tyckte att om man hade en hund eller katt skulle man anklagas för ett brott, han tyckte alltså att man inte ska hålla djur fånga överhuvudtaget. 

djurrätts­aktivister är de människor som engagerar sig för att det lagliga djurskyddet ska bli ännu bättre i framtiden. De vill alltså förbättra de lagar som redan finns. De har också olika sätt att visa det på. Det finns djurrättsorganisationer som samlar sig och går ut på gatan för att demonstrera om djurens rättigheter med stora affischer och olika tal. Det de demonstrera mest emot är att testa  smink och hygienprodukter på djur. Det är inte enbart djurförsöken aktivisterna vänder sig till utan också pälshandlare, de tycker inte att djur ska dödas för att användas till dyra klädesplagg.

Vissa djurrättsorganisationer har gått så långt att de begått brott. Det finns vissa som har brutit sig in i och förstört uppfödningsanläggningar för att frigöra djuren. 

Tycker du att det kan vara rätt med djurförsök? 

Om vi nu kollar på mina egna åsikter så är det lite annorlunda. I vissa speciella tillfällen kan jag tycka att det ät okej med djurförsök, men inte i alla fall. De få fallen jag kan tycka att det är okej med djurförsök är när det gäller medicin. Men inte vilken medicin som helst, om det gäller t.ex en förkylning som inte är så farlig för människor och inte livshotande så tycker jag inte det ska vara nödvändigt att testa medicin på djuren utan notsaten väldigt nödvändigt. Jag kan inte föreställa mig hur en enkel medicin för en enkel och ofarlig sjukdom ska vara värd ett djurs liv. I de fallen jag kan tycka det är okej med djurförsök är när det gäller stora och livshotande sjukdomar, t.ex HIV/AIDS och Cancer. De här sjukdomar är väldigt svåra att bota och har dödat många människor varje år. Om forskare nu har en teori till ett botemedel så tycker jag att det kan vara okej testa det på ett djur. Ett djurs liv är inte värt flera tusen liv varje år enligt mig. 

När det gäller smink så tycker jag inte att det är okej att först testa det på djur och sedan sälja det till människor. Smink är inte något man måste ha och det är inte så att man inte överlever eller blir sjuk om man använder det, utan det är mest utseendets skull. Jag kan första att man vill se bra ut men jag tycker inte det är djurens uppgift att offra sig själva för att vi människor ska kunna se bättre ut utan det är bara väldigt orättvist och själviskt enligt mig. Om man nu ska köpa smink som är helt okej, borde man istället köpa smink som inte är testat på smink. Det kanske inte är lika säkert som smink som är testat på djur och kan visa negativare bieffekter men vad är det värsta som kan hända? Man kanske får några utslag som går över efter ett tag (som inte är vanligt) och sedan händer inget mer speciellt. Det är inte så att det är livshotande eller något. Jag tycker det är bättre och klokare att riskera några utslag eller liknande än att riskera ett djurs liv. Samma sak gäller med pälshandlare. Det är bara för utseendets skull och är inte värt att döda för. 

Hur tänker då människor som köper produkter trots att det testats på djur? 

Jag kan förstå hur de människor som köper mediciner som testats på djur tänker. De tänker nog att 

de inte vill vill offra för ett djurs liv, utan de sätter sig själva framför ett djur när det gäller deras egen hälsa. Det måste inte vara så att de vill skada djuren på något sätt, men det är bara så att de ser sig själva som mer värda än djuren. 

När det gäller smink så tror jag att människor tänker ungefär likadant. Men eftersom att detta inte gäller hälsan så kan man se de som lite för själviskt. Jag tror att människor vill köpa smink som är säker och som inte riskerar att de får utslag, allergier eller något liknande. Det kan jag första för att om jag var de människorna hade jag själv inte velat det. 

Sen finns det ju också människor som inte kontrollerar om produkterna är testade på djur innan de köper de, det kan vara så att de inte inte vill lägga ner sin tid på det eller att de helt enkelt inte bryr sig. Vissa människor bryr sig inte om djurens liv utan tänker bara på att köpa den bästa möjliga produkten. 

 Borde vi äta mindre kött och ha minst en vegetarisk dag i 

skolan?

Jag tycker absolut att vi kan äta mindre kött och ha minst en vegetarisk dag i skolan. Kött inte bra för miljön när det gäller transporten av kött. Det transporteras väldigt mycket kött till skolan om man har många måltider som innehåller kött varje vecka. fordonen släpper ut väldigt mycket koldioxid som inte är bra för miljön. Men vi kan påverkade detta genom att äta mindre kött och äta vegetarisk istället. På detta sättet behöver vi inte alls lika mycket kött varje vecka och transporten av kött till skolan minskas som. Miljön kanske inte blir så mycket bättre om det bara är en skola som äter vegetariskt oftare, men om vi skulle påverkat andra skolor i Sverige så skulle vi kunnat påverka miljön.

Jag menar inte att vi borde sluta ät kött helt och hållet. Vi människor tycker om kött och behöver vill ha det men vi borde lära oss att vegetariskt mat kan vara minst lika god som icke vegetarisk mat.

Plikt och konsekvensetik

 Plikt och Konsekvensetik 

Du märker att en av dina klasskamrater fuskar på ett prov. Ska du tala om det för läraren? 

Etisk fråga

Ja, enligt

konsekvensetiken: Ja du ska tala om det för läraren annars kan du själv anklagas för att ha samarbetat med personen som kan leda till att även du får underkänt i t.ex ett prov 

Nej, enligt

konsekvensetiken: Nej du ska inte tala om det för läraren annars kan det leda till att du får stora konsekvenser efter skolan. Det kan vara så att personen kommer på att du har berättar för en lärare och bestämmer sig för att själv eller i grupp gå emot dig och skada dig fysiskt eller psykiskt.

Ja, enligt

pliktetiken:  Ja du ska tala om det för läraren. I skolreglerna står det att eleven måste vara ärlig och tala om det för läraren. Om du inte talar om det för läraren har du brutit en regel och kan få konsekvenser i bedömningen.

Nej, enligt

pliktetiken. Nej du behöver inte tala om det för läraren eftersom att du själv inte har fuskat och alltså är det inte din uppgift att tala om det för läraren. Alla i klassen ska sköta sitt eget.

En kompis har köpt en ny tröja som du tycker har en ful färg. Ska du svara ärligt eller inte när kompisen frågar vad du tycker om den nya tröjan?

 Ja enligt konsekvensetiken: Ja du ska svara ärligt för din kompis annars kan det leda till att kompisen får reda på att du ljög och inte litar på dig i framtiden. Eller så kan det vara så att du är en väldigt dålig lögnare och kompisen märker att du ljuger. 

Nej enligt konsekvensetiken: Nej, du ska inte tala om att tröjan är ful för din kompis. Du har mänskliga regler och får utrycka dig på vilket sätt du vill. Det kan också vara så att kompisen blir glad av att få komplimanger och börja tycka om dig mer i framtiden. Eller så börjar kompisen själv ge dig komplimanger i framtiden.

Ja enligt pliktetiken: Ja du ska tala om för din kompis att han har en ful färg på tröjan. Som kompis är det din plikt att alltid vara ärlig mot din kompis i alla situationer. Du vill ju inte att din kompis ska gå runt i en ful tröja och skämma ut sig själv. 

Nej enligt pliktetiken: Eftersom att det är din kompis som har den fula färgen så ska du inta tala om det. Som vän är det inte din plikt att bry dig om kompisens färg på tröjan. Du vill ju inte såra dig kompis, eller? Detta kallas för en vit lögn, Som betyder att du ljuger för din kompis för sens eget bästa och för att inte såra hen. 

Ditt fotbollslag har samlat ihop pengar men alla har inte hjälpt till lika mycket. Ska de som knappt gjort något få följa med på träningslägret i sommar?

Ja enligt konsekvensetiken: Ja de ska få följa med. Alla människor har inte liknande ekonomi och har inte råd med att betala. De som har samlat ihop alla pengar har troligen råd med det och borde inte påverkas så mycket ekonomiskt. Man kan också tänka att på att om jag betalar den här gången får pengar nästa gång jag behöver det av just de kompisarna. 

Nej enligt konsekvensetiken: Nej man ska inte låta alla följa med. Om man skulle låta de som knappt gjort något få följa med kan det vara så att de kommer tigga pengar efter träningslägret också, som kan vara väldigt frustrerande. Det kan också vara så att du betalar extra för att vara snäll mot en kompis men märker i slutändan att du inte har några pengar. 

Ja enligt pliktetiken: Ja alla ska få följa med på träningslägret. Som kompis och människa är det din plikt att se att alla får följa med så att ingen känner sig utanför eller kränkt. 

Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Ja enligt konsekvensetiken: Du ska ge en tiggare på gatan pengar för att det kan visa hur snäll du är som människa. Efter att du gett pengarna till tiggaren kan du gå hem och känna dig stolt över dig själv för att du gjort något bra. Det kan kan också vara att tiggaren verkligen behöver pengarna och du själv har väldigt bra inkomst. Det påverkar inte dig om du skulle ge en femma till en tiggare, så varför inte?

Nej enligt konsekvensetiken: Nej man ska inte ge en tiggare på gatan pengar för att det kan vara så att du själv inte har så mycket pengar att lägga på någon annan än dig själv. Om du skulle ge pengar till en tiggare kan det sluta med att du ger pengar till varje tiggare du ser på gatan som i slutändan leder till att du själv får ont om pengar. Du ska inte heller ge pengar till en tiggare för att det kan vara så att den gatan tiggaren sitter på också är den gatan du tar jobbet varje dag och eftersom att du redan gett pengar till tiggaren en gång kan tiggaren fokusera mycket på att få pengar från just dig för att hen vet att du ger pengar. 

Ja enligt pliktetiken: Ja man ska ge en tiggare på gatan pengar av mänskliga själ. Det är väldigt synd om tiggarna, och du själv är ingen tiggare,så varför inte göra något bra i sitt liv och ge en tiggare lite pengar.

Nej enligt pliktetiken: Nej du ska inte ge en tiggare på gatan pengar. Alla människor ska jobba för sina egna pengar och har inte som plikt att arbeta för andra människa. Om du ger pengar till en tiggare så har du arbetat i onödan och slösat pengar som du själv tjänat, Du har alltså jobbat för tiggaren som inte gör något än att sitta still.