Visar inlägg med etikett Biologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Biologi. Visa alla inlägg

tisdag 15 november 2016

för kloning:
1. Man kan kanske bota sjukdomar. Om en patient behöver ett nytt organ som är svårt att få tag på så kan man klona bara själva organet.

2. Många djur är idag utrotningshotade och med hjälp av kloning så skulle man kunna rädda och föröka den arten.

3. Man kan öka kött och mjölk produktionen eftersom att det är lika säkert från klonade djur,

4.  Man kommer kanske i framtiden med hjälp av utveckligen ta tillbaka utdöda djur

5. Om man har ett husdjur som man verkligen älskar t.ex en hund som är döende kan man klona en ny hund som ser likadan ut.

6. Om vi människor idag med hjälp av tekniken har lärt oss att klona djur kanske vi i framtiden kommer kunna klona människor.

7. Det kan vara intressant med kloning. Man kan klona två likadan djur och sedan se hur de påverkas av miljön och hur olika de blir.

8. Om man har ett friskt djur med bra kött skulle man kunna klona det för att få mer och minst  lika nyttigt kött istället för att riskera att få fler av de dåliga djuren.

9.

Mot kloning:
1. Det är väldigt dyrt att klona och därför kan man istället lägga pengarna på sånt som är viktigare i världen t.ex att mata de fattigaste eller hjälpa människor på flykt.

2. De flesta klonade djuren dör snabbare än normalfödda djur som resulterar till att det klonade djuret inte kan ha samma njutning av livet som det normala djuren. En annan nackdel med att de dör för tidigt är att de inte kommer kunna föröka sig, om de inte kan föröka sig så blir de färre och färre som leder till att arten tillslut kan bli utrotningshotad.

3. Klonade djur  blir oftast onormalt stora som leder till att fostermamman får det svårt under förlossningen

4. Det är stor risk för att djuret får missbildningar som syresbrist som är en plåga för djuret.

5. Eftersom att djuren blir så stora och väger så mycket så kan de bryta sina ben

6. Vissa människor använder oftast djur för sitt eget nöjes skull eller för att de ska tjäna pengar. Man kan tävla med en klonad häst och tjäna pengar på den. Som är bra för människan men inte lika bra för djuret.

7.  Djuren har lika mycket rätt att leva som vi människor och eftersom att klonade djur dör i förtid så borde vi sluta med det tills vi hittat ett sätt.

8.

Källor och källkritik

https://likadana.wordpress.com/2014/05/26/kloningpositivt-eller-negativt/

http://www.kloning.se/human_kloning.html

https://gleerupsportal.se/gbook/startpage/startpage.php

Jag har använt mig av fyra ganska lika källor. Eftersom att alla källorna hade ganska lika information drar jag slutsatsen att de är trovärdiga. Två källor som jag är helt säker på från början är Gleerups eftersom att den skrivs av utbildade personer och jag har den verktyg för alla mina skolämnen. Den är också rekommenderad av mina lärare som betyder att de är säkra på källan och har granskat den. NE.se  är trovärdig eftersom att den skrivs av utbildade professorer. Genetik.se är en sida som ägs av karolinska institutet och den uppdateras regelbundet. Karolinska institutet är ett universitet som jobbar mycket med forskning och har kommit långt inom ämnet som gör den trovärdig. På hemsidan kloning.se stod det inte så mycket information om avsändaren men eftersom att informationen stämde bra överens med de pålitliga källorna så drog jag slutsatsen att den var trovärdig.

onsdag 1 juni 2016

Abort: Motargument


Argument:

Fem argument för rätten till abort

1. Alla kvinnor har rätt att bestämma över sin egen kropp och hälsa. 
Reproduktivt självbestämmande är en mänsklig rättighet som är fastställt i ett flertal internationella konventioner.
2. Rätten till abort ger ett mer jämställt samhälle.
Rätten till reproduktiv hälsovård inklusive preventivmedel och abort är en förutsättning för ett hållbart jämställt samhälle. Aborträtten är kopplad till de mänskliga rättigheterna rätten till liv, rätten till hälsa, rätten till privatliv och värdighet och rätten till ickediskriminering.
3. Restriktiv abortlagstiftning minskar inte antalet aborter.
Studier från bland annat WHO visar att en strikt abortlag inte hänger samman med låga aborttal. Aborter genomförs, men under osäkra former. 
4. Kvinnor runtom i världen riskerar dagligen sina liv i osäkra aborter. 
- Det dör i genomsnitt 5 kvinnor i timmen på grund av osäkra aborter.
- 47000 kvinnor dör per år och miljontals får svåra komplikationer.
- Enligt WHO genomförs nästan 20 miljoner osäkra aborter årligen, de flesta i fattiga delar av världen.
- Ingreppen görs ofta sent i graviditeten, ofta används smutsiga instrument och det är vanligt förekommande att aborten genomförs av kvinnan själv eller av personer som inte är kunniga.
5. Abort som utförs under säkra former utgör ingen medicinsk risk för kvinnan.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer efter en abort eftersom de flesta aborter görs tidigt i graviditeten. Risken för att få besvär efter en abort ökar ju senare i graviditeten den görs. Den vanligaste rädslan vid en abort är att man inte ska kunna få barn i framtiden. Risken för detta är mycket liten, mindre än en på tusen, oavsett om man gör en kirurgisk eller medicinsk abort.




källhänvisning: Jag tog mest hjälp av den här texten när jag letade efter argument mot abort. Varför tycker jag då att denna källan, Jo för att denna sidan har tagit sin fakta från WHO som står för World Health Organization (Världshälsoorganisationen) som är en organisation som grundades 7 april 1948 och har sitt huvudkontot i Geneve, Schweiz.
vars syfte är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. WHO har även visat vid många tillfällen att deras arbete är seriöst och visar resultat. Några av de är när de bekämpade smittkoppor och år 1979 kunde deklarera att sjukdomen var utrotad. De har även utvecklat vaccin mot malaria och Malaria och Shistosomiasis och har räknat med att de ska försvinna om några år.

Jag har även en annan källa som kan bekräfta att WHO källan är trovärdig 

måndag 27 april 2015

Celler, bakterier och virus

Allt som har har liv är uppbyggt av celler. De är också det den minsta delen av ett liv. För att du ska veta om ett föremål innehåller celler behöver du endast ta reda på om det har något liv. Celler kan vara i olika former och ser olika ut beroende på vad för sorts liv det är. T.e.x djur består av djurceller och växter består av växtceller. Bara människoceller innehåller ca 100 000 miljarder celler. Det finns vissa djur som endast består av en cell. Man kallar de för encelliga djur. Ett exempel är amöban som består av en enda cell och måste kunna klara allt själv, Försvara sig, skaffa näring och föröka sig. Amöbor förökar sig genom att växa upp och sedan dela på sig och bli  två och sedan fler och fler.På bilden nedan kan ni se hur en amöba ser ut.












Djurceller består ytterst av ett cellmembran som håller ihop cellen och skyddar saker från att komma in eller ut från den. Inne i djurcellen finns det en cellkärna som innehåller gener och som består av ämnet dna (deoxyribonucleic acid). Såhär ser en djurcell ut. 














Växtceller skiljer sig från djurceller då de ytterst har en cellväg som ger cellen en mer kantig form. Den har precis som djurcellen ett cellmembran och en cellkärna. En annan skillnad är att växtcellen också består av klorofyllkorn som är ett grönt ämne som kallas för klorofyll. Klorofyllet funkar som så att det får ljusenergi från solljus och ger på så sätt energi till växten. En djurcell kan inte inte producera energi själv utan får den från andra djur. 













En svampcell skiljer sig från både djur och växtcellen då den har egenskaper från båda cellerna. Den har ett cellmembran och cellkärna precis som djur cellen men har också en cellvägg som växtcellen, den saknar dock klororfyllkorn. Eftersom att svampcellen har egenskaper från både djur och växtcellen kan man säga att den varken är ett djur eller en växt. 
















Bakterier
Bakterier är små encelliga organismer som finns nästan överallt. De består av endast en cell som har en cellvägg och cellmembran men inte en cellkärna, utan deras DNA ligger utspritt i cellen alltså skiljer sig bakteriens cell från svamp, djur och växtcellen. Det finns vissa bakterier som är blågröna och innehåller klorofyll, alltså kan de få sin energi från solljus. 












Bakterier är mycket mindre än celler och de förökar sig precis som vissa andra encelliga organismer genom att vid dela på sig. Om bakterierna trivs då de har lagom värme och gott om mat kan de dela på sig snabbare. De kan fördubblas flera gånger under en timme och bara efter en dag kan de bli flera miljoner. Därför är det viktigt att tänka på hygien. Bakterier kan också se olika ut och ha olika uppgifter. T.e.x Kockoer är bakterier som ser ut som små bollar. De kan ge sjukdomarna Halsfluss, lugninflammation eller karies. Det finns också baciller som kan orsaka kikhosta eller stelkramp. I människokroppen finns det massor av bakterier som tillsammans väger ca 2 kg och de flesta är bra bakterier som t.e.x kan ge vitaminer. Sedan finns det också giftiga bakterier som bär på sjukdomar. Dessa bakterier sprids snabbt i smuts och svett, därför tvättar man händer t.ex innan man lagar mat, alltså för att inte sprida de i onödan och minska risken för att göra andra sjuka. Om man låter mat vara för länge kan det surna eller ruttna. Detta beror på att bakterierna förökar sig i maten. Det finns olika knep för att hålla maten ätbar utan att det ska komma bakterier. Man kan t.e.x kyla livsmedel eftersom att bakterier inte trivs i kyla och slutar fungera, men dör inte. Bakterier dör vid 100°, alltså när man kokar eller steker livsmedel. 
När man blir smittad av giftiga bakterier så kan immunförsvaret i kroppen bekämpa de med sitt eget försvar, i annat fall kan man ta penicillin som är en medicin mot detta. Många rekommendera inte att man ska ta penicillin allt för ofta eftersom att bakterien efter ett tag kan utvecklas och kunna hantera penicillinet.
Virus
Virus lever i kroppen och innehåller ej celler, alltså är de inte organismer och har inget liv. De består endast av ett skal med DNA inuti. Virus är beroende av celler och fäster sig i cellen för att tömma Sit DNA i den. Cellen luras då och skapar nya virus partiklar. Efter det spräcks cellen och nya virus skapas. Virus är mycket mindre än bakterier och syns endast med ett så kallat elektromikroskåp. Man kan ej ta penicillin mot virus utan måste låta immunförsvaret sköta det. Ett vanligt virus är en vanlig förkylning som ej går att bota. 




Såhär ser det ut när det skapas nytt virus.
 

fredag 17 april 2015

Ekologi: ekosystem


Jag tänkte beskriva miljön i en skog i Sverige som heter Skrylle. Jag valde den här skogen eftersom att jag tycker det är en väldigt fin och trevlig plats och har samtidigt många saker att ha med i mitt ekosystem. I skrylle finns det väldigt många växter och i botten hittar man producenter som är betyder  växter  t.e.x olika sorters blommor, träd, bär, svamp och mycket mer. Producenter  kan skapa sin egen egen näring genom att b.l.a producera socker med hjälp av solljus, koldioxid och vatten. Detta kalla fotosyntes. De ligger just i botten eftersom att de skapar sin egen näring och behöver därför inte skaffa sin näring från något annat. Allt detta representerar växtriket. Sedan finns också djurriket som är indelat i olika grupper, först har vi insekter och växtätare som är nedbrytare. Några exempel är flugor, myror, maskar och alla sorters insekter, De kallas just nedbrytare för att de bryter ner producenterna som då är växterna, sedan kommer de större djuren som är rovdjur och alltså köttätare. Dessa djur är t.e.x fåglar, vildsvin, rådjur, fiskar och mycket mer. Alla djur i djurriket kallas för konsumenter som antingen äter växter eller andra djur. Djurriket och växtriket skapar tillsammans en näringskedja, Med det menar man hur näringsämnen sprids och hur djuren äts av varandra. Så mycket abstrakt liknar en näringskedja en vanlig kedja eftersom att varje art är länk till en annan. Nu ska jag visa en flera näringskedjor som tillsammans bildar en näringsväv.  Som toppkonsument ser ni vildsvinet. Det betyder att den inte äts av något av de andra djuren.
Såhär ser Skrylle ut.



Här är min näringsväv.