Egen laboration

Egen laboration

Uppgift

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström.

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström.

Första lektionen; skriv vilket material du behöver, hur du tänker utföra laborationen och hypotes.

Andra lektionen; utför din laboration, skriv resultat, riskanalys och slutsats.

Syfte

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material

Trä, Glas, aluminum, koppar, plast, Sladdar, Lampa, batteri

Utförande

Här är  ett kopplingschema .börja med ta ett  batteri som sedan kopplas till ett batteri.  Istället för att ha en strömbrytare  lägg ämnet mellan lampar och batteriet så att kretsen blir sluten.

Här är en bild på hur det kommer att se ut med symboler.

Hypotes

Jag tror endast att metallerna kommer leda strömmen och få lampan att lysa medan de andra ämnena som trät och metallen inte kommer att få lampan att lysa. Detta för att elektronerna i trät,plasten och glaset intre rör sig enkelt utan står stilla. Och för att spänningen i strömmen ska ledas krävs det att elektronerna rör på sig enkelt som i t.ex metallen.

Riskanalys

Batteriet kan överhettas om jag använder det för länge så att mina fingrar blir brända. Jag kan också få en stöt om jag får in ett finger mellan en metall och batteriet. Det som händer då är att strömmen leds genom min kropp och sedan vidare till metallen

Resultat

Det gick som väntat.

Aluminumfoliet ledde strömmen väldigt bra och fick lampan att lysa.

Kopparbiten fick lampan att lysa lika bra som aluminumfoliet.

Trät ledde inte strömmen över huvudtaget och fick inte lampan att lysa det minsta lilla.

Glaset ledde inte ström alls.

Plasten ledde inte heller någon ström alls.

Slutsats

Varför ledde då inte trät, plasten och glaset inte strömmen och fick lampan att lysa?

Detta för att elektronerna i dessa ämnen har väldigt svårt för att flytta sig. Och strömen leds ju genom elektronerna alltså kan inte strömmen ledas genom ämnen med fasta elektroner. Metallerna leder strömmen bra för att elektronerna har väldigt lätt för att flytta sig och leda strömen med sig.

industriella revolutionen: Konsekvenser

Industriella revolutionen: Konsekvenser

Jag har tidigare berättat vad som utlöste den industriella revolutionen. Men vad var då följderna eller konsekvenserna. Man brukar prata om urbanisering när man pratar om konsekvenserna. Vad var då det? Jo när en stor del flyttade in till stan pågrund av arbetskraften så blev det väldigt trångt.  Många människor fick bo i ett och samma hus och dessutom dela rum. Tänk att en familj kunde innehålla 5-7 personer. Det är inte bara det att de levde trångt, husen var dessutom väldigt dåligt isolerade som gjorde att sjuksommar hade lätt för att spridas bland befolkningen. Det var också väldigt ont om medicin och medicinen var inte lika bra som den vi har idag. Så sjukdammarna kunde även tillslut innebära döden för många människor. En annan följd är fattigrommen. En väldigt stor del av folket levde väldigt fattigt. För många om ett bra liv i staden inget annat än en mardröm. Jobben räckte inte heller för alla nyinflyttade och många människor tvingades leva på svältgränsen. Om det var så att man lyckades få ett arbeta så var det inte så att det var inte så att man fick mycket kapital utan man arbetade på väldigt dåliga arbetsvillkor. Man blev t.ex tvungen att arbeta från tidig morgon till sen kväll, så alla arbetstimmar låg mellan 12-14 timmar. Man fick inte heller klaga på arbetsvillkoren. Om man gjorde det så var det hög sannolikhet att man förlorade jobbet och någon annan fick det istället. Det stod nämligen flera tusen andra på kö för att då jobb. Arbetena var väldigt smutsiga tunga och jobbiga och luften var väldigt dålig. Sjuksommar här spreds också väldigt lätt som ledde till fler dödsfall. En väldigt vanlig sjukdom var t.ex tuberkulos. Det var inte heller ovanligt med barnarbete. Väldigt många barn blev tvungna att arbeta och de kunde också utföra arbeten som de äldre inte kunde, t.ex att krypa genom små gångar eller skruva fast små saker. Man utnyttjade också barnen på så sätt att barnen inte behövde ha så mycket i lön så för arbetsgivarna var det perfekt att anställa barn. 

Men det har inte alltid varit så dåligt i samhället utan efter en tid växte kampen om bättre arbetsvillkor fram. Man bildade t.ex fackföreningar inom olika områden. Med detta menas att om alla gick ihop och demonstrerade om bättre arbetsvillkor så skulle de va en större chans att arbetsgivaren lyssnade på folket. På vissa arbetsplatser hotade man att strejka om man inte fick det bättre. Detta hjälpte en liten del. Men inte på lång sikt. Ett exempel på förbättring är kvinnors och barns arbetstider begränsades till 10 timmar per dag. Som man märker är detta är skillnaden inte så stor och arbetstiden för barn är alldeles för lång. Idag i Sverige är t.ex barnarbete inte ens laglig, så 10 timmar kan låta som tortyr. 

Vi har fortfarande många positiva konsekvenser av den industriella revolutionen. Vi kan utgå från de olika uppfinningarna som uppkom. Tack vare lokomotivet och ångfartyget. transportmöjligheterna blev bättre och effektivare och kommunikationen mellan människorna ökade. Den första bilen uppfanns också av uppfinnaren Henry Ford 1996. Lite senare 1875 uppfann italienaren Antonio Meucci den första telefonen som sedan Alexander  Graham  Bell tog patent på. 

Industriella revolutionen: Del 1 orsaker

Industriella revolutionen 

Del 1: Orsaker 

 Den industriella tiden började på 1700-talet. Man märker det eftersom att den här tiden är modernare och man började fokusera mer på tekniken. Många uppfinningar uppkom som t.ex Spinning Jenny och ångmaskinen. Storbritannien är det land som man fokuserar mest på.  En stor faktor till Industrialiseringen är Jordbruket eftersom att man ändrade på jordbruksmetoderna. innan ändringen var alla åkrar uppdelade i smala och långa remsor som kallas för remsor varje tegar. Varje gård ägde en teg var. Det här systemet var effektivt och rättvist tills man kom på ett ännu effektivare system. Eftersom att man skördade så ofta blev jorden fattig på näring och man blev tvungen att plöja. Under 1700-talet bestämde sig parlamentet som är motsvarande till var riksdag om ett skifte. Alltså en förändring. Man slog ihop tegarna så att de blev till stora åkrar och varje bonde fick ett par stora åkrar att så på. Detta gjorde att bonden själv fick bestämma när han kände för att plöja eller så. Men det var inte bara bönderna som fick ut mycket av detta utan rika handelsmän var också intresserade av marken. Så de köpte upp all jord så de fick tag på. Eftersom att de var högre utbildade visste de hur de skulle sköta marken på ett effektivare sätt. De använde marken till fårskötsel. Ullen de fick från fåren var en mycket värd råvara för textilindustrin. Detta gjorde att de mindre klassade bönderna inte hade en chans mot de rika handelsmännen. Detta är en stor förbättring i Storbritannien på ett ekonomiskt sätt.

När handelsmännen köpte upp all jord och kom på ett nytt sätt att tjäna pengar på blev småbönder arbetslösa. Eftersom att fårskötsel inte behövde så mycket arbetskraft tog man inte i bönder som arbetskraft. Det fanns forfarande många bönder som brukade jord men de bestämde nästan inget för att jorden ägdes av handelsmännen. Ett annat sätt som bönderna kunde försörja sig på var byns allmänningar alltså jorden som byn ägde gemensamt. Där fick de en liten del av jordbruket men inte alls lika mycket som när de ägde egna gårdar. Men även detta jordbruket delades in efter skiftet bland jordägarna och arbetskraften minskade. Ännu en gång blev bönderna arbetslösa och behövde forfarande försörja sig. Deras enda alternativ var att arbeta i stenkolsgruvorna och industrierna. Därför så växte nya  industrilandskap fram med stora fabriksanläggningar.  

En annan orsak till revolution är handelsfartygen. De brittiska fartygen under denna tiden fraktade många slavar från Afrika till Amerika. Detta gjorde att man fick många nya arbetare och ny arbetskraft som gjorde att man fick över mycket kapital eller pengar till annat som till exempel nya maskiner till fabrikerna. Men det blev också populärt för jordbruket. Med pengarna skapades nya industriföretag och fabriker. 

1700-talet varje genombrottet för uppfinningar i Storbritannien. Textilindustrin blev väldigt populär och viktig då spinnmaskinen och vävmaskinen uppfanns. Ångmaskinen uppfanns också på 1700-talet. Då hade den inte så många funktioner förutom att pumpa upp vatten ur gruvorna. Men detta förändrades då skotten James Watt uppgraderade åkmaskinen och fick den att ge kraft och driva andra maskiner i fabriker. På denna tiden var man väldigt beroende av kol som producerade ånga som var den största drivkraften under 1700-talet. Inpå 1840-talet uppfans också lokomotivet som är ett stort lok som drivs av ånga. Det dröjde inte heller länge innan ångfartyget kom till Storbritannien. Som man märker spelade kolet och ängen stor roll under industriella tiden. Den förändrade samhället enormt och människornas sätt att leva. Det blev mycket enklare med transport. Innan lokomotivet behövde man t.ex ta häst och vagn som inte var lika effektivt.