Dygdetik

Sida 220: Dygdetik

1.Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?

Själva ordet dygd betyder ungefär duktig eller duglig. Ordet är väldigt gammeldags och används inte så mycket idag. Förr var det vanligt att kalla en människa som aldrig bröt mot några regler eller normer för duglig för en dygdig person. 

Dygdetiken har inte med regler eller konsekvenser att göra som pliktetiken och konsekvensetiken utan här handlar det mer om självständiga beslut. Målet är att alla beslut man gör ska vara dygdiga  och ha en god inverkan människans egenskaper och handla efter de.

7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.

Identitet är det som visar vem du är. Inte vem du är som i Namn och ålder, utan det kan vara vilka intressen du har vilket yrka du har och släktrelationer. Ett vanligt sätt att identifiera sig genom är med den sexuella läggningen. Det är oftast vanligt att man beskriver om man är Hetero, Bi eller Homosexuell, eller något annat. Den vanligaste sexuella läggningen idag är att vara heterosexuell och så har det alltid varit, i vissa länder är det olagligt gifta sig med samma kön alltså att vara homosexuell. Det har även varit så i Sverige men så är det inte längre.

8.Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.

Alla människor har olika identiteter och kan identifiera sig på väldigt många olika sätt. Några sätt att identifiera sig på kan bygga på yrkesidentiteter om man är vuxen. Alltså vad har som yrke, t.ex städare, advokat, försäljare o.s.v. Kopplat till detta kan också vara att identifiera sig med hjälp av klasskänsla. Med det menas hur lång och bra utbildning man har, hur mycket man tjänar men också hur mycket makt man har. Med makt menas hur mycket överklass man har över de människor som tjänar mindre pengar. Man kan även identifiera sig genom familj- och släktrelationer. Alla har säkert någon gång behövt nämna vilka deras föräldrar är för att folk ska veta vem det är. Det kan också vara så att man blir någons sambo, fru/make. 

En väldigt vanlig typ av identifiering handlar om den sexuella läggning och vem man är attraherad av. Den vanligaste sexuella läggningen idag är heterosexualitet som betyder att man attraheras av det motsatta könet. Sedan finns det även människor som kallas för homosexuella. Det är de som attraheras av samma kön som sitt eget. Bisexuella är de som attraheras av både könen, alltså samma och motsatte könet. De människor som varken attraheras av motsatta könet eller samma kön kallas för asexuella, de känner ingen sexlust alls. Sist har vi de som kallas för queer. De vill inte ange sin sexuella läggning för någon. Alla dessa läggningar förutom hetero kan förkortas som hbtq.

9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?

Inom kristendomen som uppkom efter Antiken anser man att sexualnitet är något man bör avstå från, precis som aposteln Paulus ansåg så var kärleken till gud viktigare än kärleken mellan två personer och för att visa kärleken till gud bör man vissa sin tacksamhet genom att genom t.ex böner eller att delta i en gudstjänst.

10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast

Humanitet: Medmänsklighet

Engagemang: Deltagande

Altruism: Motsatsen till självisk - osjälvisk

Empati: Hålla med någon

Sympati: Medkänsla (förstår någon)

2daritet: Kamratande 

Filantropi: Människokärlek

 Som man märker handlar alla sju orden om mänsklighet och är ganska lika. Ordet som jag lägger först på listan är humanitet eftersom att den handlar mycket om känslor och att hjälpa andra människor. Nummer två på listan är deltagande. För att göra en förändring i samhället och vart som helst är det väldigt viktigt att man själv deltar. Det är enkelt att prata sig ur olika situationer, men har man inte själv deltagit i något så är det värt något. Engagemang visar också att man bryr sig om saker och ting som jag anser vara viktigt i mänskligheten. Tredje ordet är Empati används när en person eller flera håller med någon eller några andra om ett beslut, val eller åsikt. Jag har satt denna på tredje platsen för att den inte är lika viktig som humanitet. Detta för att man inte alltid måste göra som man vill. Men man kan fortfarande göra det som är rätt fast än man inte håller med någon. Empati anser jag inte heller vara lika viktigt so engagemang eftersom att om man bara håller med någon men inte engagera sig i situationen så har man inte riktgt gjort en skillnad utan man har bara utryckt sina åsikter. Och det är ju själva deltagandet som är viktigast, för om ingen deltar i något utan bara håller med så kommer ingen förbättring att ske. Sympati kommer efter empati enligt mig. Detta för att man måste inte förstå någon (Sympati) för att 

Altruism som betyder att vara osjälvisk  har jag lagt som nummer fyra eftersom att jag tycker att det är viktigt att inte vara självisk när man ska göra val som handlar om mänskligheten. Om man gör själviska val så har man inte tänkt på hur andra människor kommer påverkas utan bara hur man själv kommer att påverkas, oftast när man tänker själviskt så tänker man på sitt eget bästa som kan göra att andra människor kränks eller får det dåligt.

11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.

Judendomen,Islamen och kristendommen tror inte att man kan återupplivas från döden och hamna i världen där de levande finns, alltså vi här på jorden. 

Kristna och muslimer tror istället på ett annat liv där alla döda lever, paradiset. Paradiset är en plats för alla som har levt med goda handlingar i livet innan döden och följt och trott på religionen. Men det är inte alla som hamnar i det eviga livet i paradiset utan de människor som inte har skött sig får istället ett evigt straff efter döden som kallas för domens dag.

Hos judarna är det inte riktgt såhär det ser ut. Enligt judiska traditioner är det osäkert på vad som händer efter döden. Bara gud vet hur uppståndelsen kommer ske. Som man märker tror alla religioner på en uppståndelse men det funkar inte riktgt på samma sätt inom de tre religionerna. 

Inom buddhismen och hinduismen funkar det inte på samma sätt som hos Judendomen, Islam och kristendomen. Istället för uppståndelse så tror man på reinkarnation som betyder att den döda kroppen återföds i en annan kropp efter döden. Själen är fortfarande kvar men den föds i en annan kropp än den man dog i. Hinduerna har ett systemet för detta. Den som levt ett gott liv med goda handlingar återföds som något bättre medan de som levt ett ont liv med dåliga handlogar återföds som något sämre. Man måste inte återfördas som en människa utan man kan även födas som ett djur. Sam sagt så beror det på hur man lev sitt. Man känner också igen detta systemet som karma som det också kallas.

Både buddhister och hinduer anser att det är bäst att inte återfödas alls. Utan målet är att själen ska befrias från att återupplivas hela tiden och istället förenas med världsalltet.

12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.

De icke-troende eller så kallade asester har olika sätt att tänka på vad som händer efter döden. De flesta anser att det inte finns något liv efter döden utan att det är livet innan döden som räknas. De menar att man borde va nöjd med det liv man har fått och att man ska ta vara på det och leva så lyckligt som möjligt innan man dör. Många ateister anser att egentligen aldrig dör så vidare man har minnet med sig. Så länge man är ihågkommen och har lämnat många minnen så man inte död utan minnet av den döda lever vidare.