Lag och rätt
1. Regler är precis som lagar saker du behöver följa. Men till skillnad från lagar blir du inte anklagen för ett brott om du bryter mot regler. Man kan säga att regler är mer som riktlinjer. Alltså att du behöver följa de för att det du gör ska funka bättre och blir så rättvist som möjligt. I T.ex fotboll finns det regler, handboll, golf och många fler saker.
Normer: Normer är inte regler. Alltså oskrivna regler. Normer kan var sånt man gör frivilligt, eller inte gör. Några exempel på normer är att hjälpa en gammal gubbe genom gatan. Eller att gå ut naken i stan. Det finns också religiösa normer, som att alla kristna måste gå i kyrka eller att muslimer måste läsa koranen.
Lagar: Är också regler. Men är regler som vi människor har bestämt tillsammans. Och eftersom att vi har dessa regler så har alla en skyldighet att följa de. De människor som inte följer de blir straffade med brott som t.ex böter eller fängelse. Eftersom att man bor i ett land måste man också kunna alla landets lagar och kan inte komma med någon som helst ursäkt för att man inte kunnat de. Sverige är en rättsstat, som betyder att lagen är lika för alla. T.ex två personer som begått samma brott får inte straffas på olika sätt och ingen får heller bli särbehandlad på något sätt. För att en brottsling inte ska ha en ursäkt för att man inte kunde lagarna eller att lagen inte finns är lagarna nedskrivna i en bok som kallas för ”Sveriges Rikes Lag”. Den här boken brukar oftast uppdateras varje år eftersom att vi får nya lagar.
2. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta och stifta nya lagar. Det går oftast till genom 4 steg som är följande. Det börjar med ett förslag från regeringen eller en proposition som det kallas. Riksdagsledamöterna kan också lämna förslag till riksdagen som kallas för motioner, de är oftast som motförslag till regeringens förslag, när förslagen sedan kommit till riksdagen meddelar talmannen det i kammaren, sedan skickas förslagen till ett utskott. Utskotten behandlar sedan propositionerna och motioner och fördjupar sig i situationen och lämnar sen ett underlag till riksdagsbesluten som kallas för utskottsbetänkande. Det innehåller ett förslag som majoriteten i utskottet debatterat. Efter det pågår det en öppen debatt där partierna samlas och diskuterar om förslagen. Riksdagens 349 ledamöter som valts of folket samlas i kammaren och diskuterar förslagen. Man röstar ja om man är för och nej om man är mot. För att förslaget ska godkännas krävs det att en majoritet röstat ja till förslaget.
3. Människor begår brott och blir brottslingar för väldigt olika anledningar, men forskningen visar att det rör sig runt två saker, Arv och miljö. Med arv menar man hur personen har haft det förut, oftast barndomen. Kanske det varit förädlar som är alkoholister eller missbrukare och klarar inte av att ta hand om sina barn och istället lär sig barnet dåliga saker från gatan. Eller så kan man blivit slagen mycket som barn och sett det som en bra lösning. Som man märker hänger det mycket på uppfostringen och hur personen blivit behandlad under barndomen. Med miljö menar man hur personen påverkats av allt runt omkring sig, Det kan vara allt från området man bor i till hur man har det i hemmet. Forskningen visar att barn som lever i stökiga områden ökar risken för brottslighet. Andra människor begår brott av ekonomiska skäl. De begår oftast brottet för snatteri och stöld eftersom att de behöver nya saker att försörja sig på. Sedan finns det också människor som begår brott för skojs skull eller för att få en kick som man säger. Att krossa rutor och slå sönder saker tycker de är väldigt skoj. En väldigt viktig sak jag tycker man borde ha med är civil olydnad. Det är brott människor begår för att försöka göra samhället bättre. Oftast är det aktivister som begår civil olydnad. En aktivist är en person som brinner för att göra
4. När polisen får reda på att ett brott har skett så åker de till brottsplatsen för att för utreda och undersöka. Detta kallas för förundersökning. De börjar oftast med att att förhöra och fråga personer som kan veta vad som har hänt eller sett något. Sedan letar de efter bevis i brottsplatsen som t.e.x kan vara en lägenhet eller en skola. De letar efter allt från fingeravtryck till hårstrån eller också DNA. Dessa bevis kan vara användbara för att hitta brottslingen. Om det behövs kan polisen även göra en husrannsakan. Det betyder att polisen Kan leta igenom ett hem för att hitta t.ex bevis eller något gömt vapen.
När polisen misstänker en person för ett brott kan de hindra personen från att röra sig fritt och alltså låsa in personen under en viss tid och på ett visst sätt. Den misstänkta har också rättigheter. Detta kallas för rättssäkerhet. Om polisen misstänker en personen för ett brott som kan betyda fängelse kan de gripa personen och inom 12 timmar ta kontakt med en åklagare för att få personen anhållen. Den misstänkta får inte vara anhållen hur länge som helst utan måste senast kl 12 den tredje dagen måste åklagaren ta ett beslut om den misstänkta ska bli frisläppt eller bli häktad. Det beror mycket på vilka bevis man har.’. Den viktigaste uppgiften tycker jag är att se till att människor är trygga. minska och förebygga brott för
samhället bättre. Exempel på civil olydnad är när man släpper ut djur från djurförsök eller när man demonstrerar utan tillstånd.
5. Huvudförhandling är samma sak som rättegång. Det betyder att alla ska få möjlighet till en rättvis rättegång. Om den är offentlig kan allmänheten se att den går rätt till. Annars så skulle t.e.x de som dömer kunna fuska eller kanske också döma fel Dessutom kan den tilltalades (anklagade) och målsägande vänner, bekanta och släktingar vara där. Det händer vid vissa tillfällen att de som tittar på den offentliga rättegången uppträtt illa och fått lämna rättegången.
b) Icke offentliga brott är sexualbrott. Sexualbrott är inte offentliga eftersom att den an vara för personliga saker som den tilltalade inte vill ska komma ut offentligt.
Barn och ungdomsbrott är inte heller offentliga. Det är oftast så att man vill skydda barnen för att de inte klarar av lika mycket som vuxna och därför låter man inte vem som helst vara med på rättegången. Det behöver inte vara så att det är ett barn som tilltalats för ett brott utan det räcker bara med att ett barn är en del av ett brott för att rättegången inte ska bli offentligt.
Sådana brott som har med rikets säkerhet att göra är inte heller offentliga. Landet vill ju inte utsättas för risker eller dela hemliga saker som inte ska komma ut till folket.
6. Båda parterna kan överklaga domen. Det räcker med att en av parterna överklagar. Dom i tingsrätten överklagas och tas upp i hovrätten
7. Tvistemål handlar oftast om människor som inte kommer överens. Tvistemål är i de flesta fallen inget brott men det brukar oftast leda till att människor begår brott. Ett tvistemål är t.e.x arvstvister. Vi säger att en pappa i en familj dör. Pappan kan då innan han dör testamentera bort något han äger t.e.x en tavla, pengar, eller vilket föremål som helst till sitt/sina barn eller till vem som helst. Om föräldrarna bestämmer sig för att testamentera bort 50% av allt de äger till sina tre barn så får alla tre barnen 1/3 av de 50 procenten och de resterande procenten bestämmer de sig för att skänk till välgörenhet. Men det är faktiskt så att barnen alltid har rätt till 50 % av testamentet. Föräldrarna kan också bestämt sig för att inte testamentera bort något till barnen utan skänka pengarna till välgörenhet eller till något annat. Det har de rätt till. Det kan också vara så att de inte testamenterar bort något, i det fallet är det något som kallas för arvsrätt som gäller. Det betyder att de närmaste till föräldrarna får 100%. Med närmaste menar man i första hand barnen. Men om de inte har några barn så kommer syskonen i andra hand o.s.v. Ett annat exempel på är
8. Det är många ungdomar som begår brott. De flesta testar att begå brott under 15-17 års åldern och en liten grupp fortsätter med att begå brott i vuxenlivet. När man fyller 15 år blir man straffmyndig som det kallas när man kan dömas till straff. De flesta begår mindre brott som snatteri under denna tid. Barn som är under 21 år blir sällan dömda till fängelse utan döms oftast till ungdomstjänst Ungdomstjänst är oavlönat arbete inom socialtjänstens regi. Det betyder ungefär att man jobbar gratis. Det kan t.ex vara städning och trädgårdsarbete. Om man inte döms till ungdomstjänst är det vanligt att föräldrarna betalar böter utan att barnet tar några konsekvenser. Den som är under 21 år kan också bli dömd till ungdomsvård då socialtjänsten tar hand om påföljden. Det kan t.e.x vara att man får gå på ett speciellt program där man får lära sig om vilka konsekvenser brottsligheten har eller att man får gå och prata med en psykolog för att ändra sitt beteende. Vissa ungdomar som är har fyllt 18 år döms ibland till en sluten ungdomsvård då man placeras i ett ungdomshem som ungefär är en påföljd som ersätter fängelset. Det få antalet ungdomar som får fängelsestraff är oftast de som begått grova våldsbrott, rån eller svårt allmänfarliga brott. Det gäller oftast ungdomar som har fyllt 18 år och har ett brottsregister med upprepande brott. I Sverige placerar man sällan ungdomar som är under 21 år i fängelse. Då får man istället som jag beskrev tidigare en sluten ungdomsvård. Ungdomsvårldskolan då man bor på en skola med eget rum. Tanken är att få utbildning och att bli drogfria. utbildningen kan va på två sett. termo eller praktik
9. Fängelse: Om man blir dömd till fängelse så blir man inspärrad i en cell utan att kunna ta sig ut eller röra sig fritt. Det kan vara allt från 1 år till livstid. Med livstid menar man inte att fången sitter inne hela livet utan bara under en viss men ganska lång period som inte riktigt har blivit bestämd. Mån kan påverka sin tid i fängelset beroende på hur man beter sig.
Fotboja/husarest: Om man blir dömd fotboja då man får en elektronisk fotboja runt fotleden blir man ungefär fängslad i sitt eget hem. Man får inte gå ut ur huset alls eller bara röra sig kring bestämda platser eller bestämda metrar. När man blir dömd till fotboja blir man ständigt övervakad och polisen vet alltid vart personen befinner sig.
Samhällstjänst: Samhällstjänst är ett mildare brott som innebär att man måste jobba oavlönat arbete för staten, alltså jobba gratis. Det är oftast jobb som trädgårds arbete eller att göra saker som är bra för samhället.
De vanligaste anledningarna till att människor blir straffade är för att få de att förstå att brott aldrig leder dig någonstans. En andra anledning är att man straffar människor som begått brott för att skrämma de och få de till att inte göra om det.
10.om man blivit utsatt för ett brott kan man få hjälp av brottsofferjouren. det de gör är att de kan hjälpa ett vittne som är lite rädd eller osäker på att möta den tilltalade. De kan även hjälpa till med pengar om t.ex den utsatta har blivit slagen och behövt gå till sjukhuset. Om den utsatta blivit så allvarligt skadad och behövt sjukskriva sig så är det också brottsofferjouren som betalar allt.
Man kan också få psykologhjälp om man känner att man behöver prata med någon och få tips. Ibland så vill man kanske inte prata med familj och vänner och de kan det vara bra att få psykologhjälp.
Man kan få hjälp läkare.
Man kan också få hjälp av en advokat som alla i Sverige har rätt till.
Det jag tycker borde bli bättre är att skaffa fler brottsofferjouren eftersom att många människor som inte har någon i närheten behöver åka långa distanser för att få hjälp av brottsofferjouren. Oftast struntar människor i att få hjälp av de pågrund av distansen. Jag tycker inte det borde vara på detta viset eftersom då får man inte den hjälp man har rätt till.
11. Kolla fråga 4.
12. . Alla fångar eller interner som sitter i fängelset kan få hjälp med förberedelse för att bli frisläppta. Då far man hjälpen man behöver som t.e.x att bli av med drogmissbruk eller att utbilda sig. Alla som sitter i fängelse kan få en chans att utbilda sig och sedan börja arbeta när de blir frisläppta. Det beror oftast på att många fångar inte har gått ut gymnasiet och därför kan de få hjälp med utbildningen. Sedan finns det också en förening som heter KRIS (kriminellas revansch i samhället) som hjälper interner kriminella att komma tillbaka.
13. Jag är helt emot dödsstraff. Om en människa begår ett brott och får dödstraff så tycker jag inte att man borde dödas. Man skulle inte känna något på dödsstraff utan bara tvärtom man förlorar bara invånare. Jag kan förstå att man inleder dödstraff för att kanske skrämma folk från att begå brott men jag tycker att det är helt fel.
14.
a)rättsstat: Ett samhälle/land där man inte blir straffad som inte finns med i landets laggar och där lagen gäller alla.
b)åklagare: Personen som går till domstolen för att väcka åtal, alltså begär en rättegång.
c)påföljd: Samma sak som straff
d)försvarsadvokat: Är den jurist som hjälper den misstänkta/tilltalade under rättegången.
e)gripa: Polisen kan gripa en person som de misstänker för ett brott. Hen blir då anhållen eller arresterad.
f)domare: Personen som är ordförande i en huvudförhandling.
g)nämndeman: Den person som hjälper domaren att döma den tilltalade.
h)anhålla: När man grips blir man automatiskt anhållen. Då blir man inlåst tills det bestäms vad som ska hända med Hen.
i)åtala: När åklagaren vill at det ska bli en rättegång.
j)ed: Ett vittne svär en ed på att den ska säga sanningen i en rättegång.
k)mened: När ett vittne ljuger under rättegången.
l)häkta: Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av domstolen i väntan på att brottet utreds.
m)skyddstillsyn: När man är fri men forfarande övervakad av polisen.
n)villkorlig dom: När man inte blir dömd för något utan istället blir frisläppt.
o)rättspsykiatrisk vård: Om man är psykiskt sjuk och begår ett brott kan man dömas till vård istället för t.ex fängelse.
p)civil olydnad: När man begår brott för att hjälpa samhället eller tycker det är rätt.
q)huvudförhandling: Samma sak som rättegång.
